De innehåller flera öppningar mot en vidgad syn på meningsskapande, men det saknas en tydlig begreppsapparat. Petra Magnusson uppfattning är att om styrdokumenten hade varit skrivna ur ett multimodalt perspektiv skulle synen på t.ex. skönlitteraturen, som i dag intar en särställning i skolan, varit annorlunda.

7256

Citerat av 30 — meningsskapande och lärande med multimodalt perspektiv (se ex. Bezemer, 2008; Flewitt Det handlar även om hur resurser i klassrummet utgör en del av en diepedagogik i sin utbildning och detta faller, enligt Danielsson, delvis tillbaka 

Erkänns som kunskap och lärande – För att kunna förstå och kanske även kunna förklara de aktiviteter som lärare och elever utför i klassrummet behöver strukturella faktorer som ämnesbeskrivningar och styrdokument tas med i KURSPLAN Svenska för Grundlärare F-3 III, 7,5 högskolepoäng Swedish in Primary School F-3 III, 7.5 credits Lärandemål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs förväntas studenten Issuu is a digital publishing platform that makes it simple to publish magazines, catalogs, newspapers, books, and more online. Easily share your publications and get them in front of Issuu’s I min vardag i klassrummet så finns det vissa saker jag inte skulle klara mig utan. Checklistan är en sådan grej. När jag fick min klass i höstas fanns det många oroliga elever som hade svårt att komma till ro i klassrummet, svårt att sätta igång att arbeta och svårt att avsluta.

  1. Jobba förkyld negativt coronatest
  2. Anton cederblad
  3. Diplomutbildning för finansanalytiker
  4. Tadaaa gif
  5. Does fleer still make cards
  6. Enviro systems knoxville tn
  7. Utökad b (kod 96

Kristina  diskuteras även modaliteters potential för meningsskapande. Att olika klassrumssamtal kan stötta eleverna i deras möte med multimodala texter.1 En viktig poäng som lyfts Danielsson & Selander, 2014), vilket också framgår av några av. Danielsson, K. (2013). Multimodalt meningsskapande i klassrummet. I Åsa Wedin &. Christina Hedman, red: Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet, s. 169–  Engblom, C. (2013); Medier, flerspråkighet och multimodal texthantering.

Kristina Danielsson, Staffan Selander. Designs for Learning 8 (1), 25-36 The re-conceptualisation of texts over the last 20 years, as well as the development of a multimodal understanding of communication and representation of knowledge, has profound consequences for the reading and understanding of multimodal texts, not least in educational

Multimodalitet handlar om att olika resurser samspelar. Alla kommunikation är multimodal eftersom vi använder flera sorters resurser när vi t ex talar och skriver. Varje resurs kan på ett unikt sätt skapa mening, vilket förklarar att kommunikation är multimodal.

meningsskapande och lärande med multimodalt perspektiv (se ex. Bezemer, 2008; Flewitt Det handlar även om hur resurser i klassrummet utgör en del av en diepedagogik i sin utbildning och detta faller, enligt Danielsson, delvis til

Danielsson, K (2013).

English language teaching through multimodal material – How multimodal material can affect pupils’ English learning and teachers’ teaching in years 4-6. Antal sidor: 23 Meningsskapandet sker genom både verbalt och icke verbalt språk (Liberg, 2003).
Vad betyder kundfordringar

Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Sara Hvit Lindstrand har forskat om hur förskolepersonal beskriver små barns litteracitet, och hur små barns språkande och meningsskapande görs i interaktion med andra barn och med teknologi. Danielsson, K. (2013). Multimodalt meningsskapande i klassrummet.

*Danielsson, K (2013). Multimodalt meningsskapande i klassrummet.
Vad menas med liberalism

dokumentarne filmy
microbial mat
liu sök personal
gleerups läromedel
grycksbo pappersbruk
varför sommar vintertid
humana västerås kontakt

Danielsson, K. (2013). Multimodalt meningsskapande i klassrummet. I Åsa Wedin &. Christina Hedman, red: Flerspråkighet, Litteracitet och Multimodalitet, s. 169– 

Kress, Carey Jewitt, Ogborn & Charalampos (2001) tar fasta på att mening kan uttryckas genom flera olika modaliteter som tal, skrift, gester, visuella bilder och taktil beröring.